Snipp snapp snut, så var resan slut

Då har vi, efter ca 30 timmar på resande fot, precis passerat Öresundsbron och sitter på sista bussen upp mot Göteborg och tänker tillbaka på de senaste två veckorna. Det har varit en otroligt häftig upplevelse att besöka Sydafrika, inte enbart som turist utan framförallt i rollen som volontärarbetare. Vi har fått träffa en massa fantastiska människor. Till att börja med ska ett stort tack gå till Siphile och de andra medarbetarna på Star for Life, utan dem hade den här resan inte varit möjlig. För det andra har det varit superkul att träffa lärarna ute på skolorna, som ofta varit både väldigt kunniga samt haft en stor vilja och ett driv att utveckla eleverna, även de gånger då det inneburit att de lagt ner timmar utöver de från sin vanliga tjänst. Sist men inte minst har nog mitt största intryck kommit från alla de fantastiska elever som vi har fått chansen att träffa. Det har varit en stor variation på deras datorkunskapsnivå – en del av eleverna hade aldrig sett en dator tidigare, medan andra kunde Office-suiten som rinnande vatten. Gemensamt för dem alla har varit en stark hunger efter att lära sig nytt. När jag tänker tillbaka på min egen gymnasietid så kan jag inte komma ihåg många klasskamrater som frivilligt skulle komma till skolan en lördagsmorgon för att plugga extra inför ett kommande prov, i trakterna kring Hluhluwe verkade det snarare vara regel än undantag.

Att vara i ett annat land med en annorlunda kultur har också varit en upplevelse i sig. Manãnamentaliteten, med tider som sällan är de samma som man avtalat, har vi inte bara upplevt ett antal gånger, utan nog till viss del även själva anammat på sluttampen. Vi har fått vara med på en annorlunda zuluritual och insett att giftermål verkligen kostar skjortan då brudens familj ska ha 11 st kor á 5000 kr/st. Vägarna ut till skolorna har varit ett kapitel för sig, med halvmeterstora kratrar i asfalten och grusvägar som inte går att köra fortare än 20 km/h på. På dessa har vi både kört vilse, fastnat i och på håret sluppit bensinstopp i ett naturreservat med vilda flodhästar och krokodiler. Sången och dansen har varit ett återkommande element och vi har fått flera liveuppvisningar. Mat och dryck har varit både fantastisk god och lite mindre smakfull. Vår kock och numera vän Mdu har under hela vistelsen gjort ett strålande jobb, om än med stora portioner av den tidigare nämnda mañanamentaliteten. Vi har besökt ett tiotal skolor, rensat bort virus från tusentals (!) infekterade filer, uppdaterat virusprogram för över hundra datorer och fysiskt lagat tiotals datorer med trasig hårdvara.

Även om det finns flera desto mer grundläggande saker i större behov av hjälp än datorer och datorkunskap i Sydafrika, så är just dessa något vi som IT-studenter har möjlighet att bidra med och det vi gör hjälper till att höja kunskapsnivån och standarden på skolorna. Jag tror på att många små förändringar i slutändan gör en stor skillnad och det är där CESA-projektet är med och påverkar till det bättre.

Hoppas ni har fått en insiktsfull och underhållande läsning!
Carl

P.s. nu när vi har tillgång till bättre bandbredd kommer vi i dagarna posta lite kortare filmsnuttar på sidan. D.s.