Låt oss börja med att förklara varför det inte blev någon blogg igår. Det var vår sista kväll i Mbonise, Siphiles homestead, och Siphile bar fram 5 st 750 ml stora ölflaskor som, om vi inte hade gjort slut på dem, hade inneburit att vi brutit mot gammal Zulused. Ingen hade i och för sig berättat om denna sed men vi vågade inte ta några chanser.
Gårdagen började med att direkt efter frukost åka till Inkanyiso, det var våran första tur till en skola utan någon Gwaza eller någon annan guide. Vi lyckades faktiskt hitta till skolan helt och hållet ur minnet, utan varken GPS eller karta.
Väl på skolan fick vi byta lokaler till den lokala domstolen då skolans elektricitet mysterligt försvunnit. Eftersom skolan vi skulle undervisa på inte hade någon datorsal, vi levererade endast tre datorer för administrationssyfte, hade vi ganska begränsande undervisningsmöjligheter. Men uppdelade i tre grupper med 5-7 elever från grade 12 och några kringströvande lärare satte vi igång med att undervisa, alltifrån hur man använder en datormus till hur man signar upp på Facebook. Några elever passade på att hitta fakta till sina uppsatser om aluminuim och mänsklig reproduktion på offlinewikipedia och några elever skrev ett brev till lärarna i bedjan att avsluta strejken och börja undervisa igen.
När eleverna blev självständiga och vi överflödiga åkte vi tillbaka till kontoret för ta oss an uppgiften att lasta 77 datorer, skärmar, tangentbord, möss och 144 elkablar. Det visade sig bli svårare än vi först trodde och det sluta med att vi var tvugna att packa 15 av skärmarna i vårt begränsade utrymme i vår nytvättade levina. Detta begränsade utrymme blev ännu mindre då Mdu, inte kocken, även skulle stuvas in bland bagaget.
Det blev en trång resa till Durban idag, även efter att Mdu bytte bil när vi mötte upp Gwaza i Mtubatuba. Några timmar senare och efter mycket snurrande i ett av Durbans industriområden för att hitta Volvos kontor där Star for Life har sitt hemsäte här i Durban kom vi fram för att packa ur datorerna. Där fick de inte stå länge då vi genast packade in datorerna igen för att med hjälp av vår nya högra hand PK, kanske stavas Pikey, köra ut till våra två första skolor. Skolorna låg tydligen i ett av Durbans farliga områden, Umlazi, där vi inte under några omständigheter fick köra utan följeslagare. Strejken här i Durban är total och skolorna var tomma på elever, endast rektorn och vaktmästaren är på skolan så eftersom det inte finns några elever att undervisa går installationen väldigt snabbt.
Vi blev klara relativt tidigt med dagen och efter att ha sagt adjö till Gwaza styrde vi kosan till vårt guesthouse. En underbart lugn i storstadsdjungeln. Framför allt har vi alla tagit en lång, avkopplande och förtjänad varm dusch.
Imorgon är det tre nya skolor. Det skall bli intressant att få utforska Durban.
4 thoughts to “Durban, here we are!”
Hallå där! Vad roligt att ni sätter upp datorer även i Durban och att ni får lite tid att uppleva staden. Jag kommer fortfarande ihåg den där himmelska duschen efter äventyren i Hluhluwe =)
Otur med strejken.Vilket brev, man blir rörd :)
grattis till den varma duschen! det är helt sjukt hur drivna eleverna är som går till skolan utan att ha lärare.
jonas, nu blir det officiellt. jag saknar dig, nåt så fruktansvärt mycket.