Lite sorgligt är det nu när resan går mot sitt slut. Ett sista inlägg från oss här på CESA detta året. Vi var uppe tidigt som vanligt i onsdags. Skolan som stod på dagens schema var Bonga där vi fick ta oss längs en riktigt dålig väg till skolan uppe i bergen för att mötas av en stor datorsal med många datorer som de fått av CESA. Dock hade datorerna Windows istället för Ubuntu vilket vi tyckte var konstigt eftersom det hade varit Ubuntu installerat på dem innan. Vi frågade om detta och fick reda på att de hade fått installera Windows på alla datorer eftersom de var tvungna att följa vissa standarder som Department of Education hade satt, vilket fick oss att ifrågasätta om det var bra att ha Ubuntu. Vi hade i och för sig inte fått höra detta någon annanstans och tyckte att det lät märkligt. Vi tog i alla fall hand om dem datorer som fanns och eftersom det var såpass många datorer så tog det merparten av dagen och när vi var klara så var det dags att bege oss mot kontoret eftersom skolorna som var kvar skulle hinna stänga innan vi kom dit. Vi hade dessutom bara två skolor kvar och två dagar kvar av arbete så det passade bra. Åter på kontoret så blev vi ombedda att kika på Star for Lifes datorer och det var en del problem. Innan vi hann ta tag i allt på kontoret så hade klockan hunnit bli fyra och kontoret stängde så vi åkte tillbaka till vårt temporära hem här nere i Sydafrika.

Onsdagen var slut och dagen efter så bestämde vi oss för att först kolla in SiphosaBadletshe, en skola som bara låg två minuter bort ifrån där vi bor, och eftersom vi hade packat allt vi kunde tänkas behöva och de datorer som var kvar i bilen dagen innan behövde vi inte åka till kontoret först på morgonen. Det kändes nästan konstigt att bryta emot den rutinen som vi hade haft under den tiden vi var här där vi alltid hade åkt till kontoret först för att förbereda oss inför dagen som stod framför oss. Men trots denna lilla ändring så kände vi oss redo. Vi kom dit och jag och Jennifer stannade på skolan för att sätta igång med arbetet på skolan medan Tobias tog bilen och körde till kontoret för att ta hand om lite datorer där. På denna skolan hade de en väldigt fräsch datorsal, antagligen den bästa salen vi varit på under hela resan, men ganska få datorer. Men datorerna funkade mestadels bra förutom två tjuriga datorer längst ner på bakre raden i salen. Vi försökte rädda dem men det var så mycket virus att vi ansåg att en ominstallation var det bästa eftersom virusprogrammet som körde tog bort massa viktiga systemfiler som var infekterade och gav datorerna sämre funktionalitet. Sedan kom Tobias tillbaka och vi tog bilen till en skola som låg ungefär två timmars körning bort, och bestämde oss för att återvända till SiphosaBadletshe under morgondagen då det låg såpass nära. Väl vid den andra skolan, Khombindlela, så blev vi visade in i ett rum som fungerade som kontor där vi hade lite datorer som vi fixade och installerade även Ubuntu på en dator som saknade operativsystem. Efter att allt funkade så tackade ledningen oss på skolan för att vi hade hjälpt dem och vi hade ytterligare en skola avklarad och en lång körning hemåt.

Vi vaknade dagen efter och tog oss till SiphosaBadletshe igen det första vi gjorde för att fixa klart dem saker vi inte hade hunnit dagen innan och fick då reda på att de standarder som Department of Education hade satt tydligen var mer som riktlinjer än regler. Vi frågade nämligen eftersom vi hade fyra datorer med Ubuntu på som vi gav till skolan och de sa då att det inte var några problem så länge som det fanns program att använda som funkade som de skulle. Vi var där ett tag och pratade länge med Sipho, en lärare som verkade väldigt entusiastisk till att få ta emot datorer och verkade dessutom verkligen ta in det vi sa om hur man bäst kunde ta hand om datorerna och liknande, vilket gjorde det väldigt tacksamt att vara på just denna skolan. Efter att vi var klara så hoppade vi alla in i bilen och åkte snabbt till kontoret för att spendera resten av dagen med att jobba med datorer som tillhörde folket på Star for Life eftersom det var en del saker att ta hand om även där. När klockan började närma sig stängning så tog vi och sa hej då till alla på kontoret och de tackade så hemskt mycket för allt jobb vi hade gjort och med det så var vårt arbete här nere i Sydafrika klart.

Ett tack till alla ni som har följt oss på vår resa och tagit del av det vi har fått göra och jobbat med genom denna bloggen.
Ett extra stort tack till alla företag som har hjälpt till att sponsra. Utan er hjälp hade denna resan aldrig varit möjlig och skolorna hade inte kunnat få den hjälp vi ger dem.

Under dem kommande dagarna kommer det med största sannolikhet komma upp ett till inlägg med lite länkar och liknande till en film som vi ska försöka få upp så snabbt som möjligt!

/John Hult, Tobias Tikka och Jennifer Panditha

One thought to “Slutet gött, allting gött”

  • Glenn Västra Hisingen

    Hej datoriserade afrikaresenärer
    Kom tillbaka till jobbet idag efter en månads ledighet och med en upptäckares ögon läste jag era bloggminnen. Riktigt kul!
    Önskar er all lycka och hoppas erfarenheterna från Afrika gett både energi och insikt.
    Välkomna hem igen!

    Reply

Leave a comment

Your email address will not be published.