Efter att ha avslutat dagens arbete såg vi verkligen fram emot en helgs ledighet. Vi hade funderat på att dra till Durban men konstaterat att vi ändå skulle dit igen i samband med flyget hem. Valet föll därmed istället på Sodwana Bay som vi hört mycket gott om från lokalbefolkningen samt Sixten och Pauline. Sagt och gjort, vi begav oss hem för att packa om väskorna och snart satt vi i återigen i bilen; denna gång med färdriktning norrut.
Innan vi var framme i staden hade det mörknat och det var mycket svårt att hitta till Sodwana Road Lodge som vi hade bokat på inrådan av Elin. Ett knackligt telefonsamtal till ägaren senare och vi lyckades få tillräckliga direktioner för att till slut svänga in på en liten grusväg där vi blev välkomnade av en leende väktare i polisjacka. Den leende snuten visade oss glatt till room nr 1. Vi försökte få reda på om det hände nått skoj under kvällen men i brist på vettigt svar valde vi att spendera kvällen med att spela spel, kolla på den lokala TV-kanalens variant av Lets Dance och Jerry Springer. En lugn kväll med andra ord.
Lördagen inleddes med frukost på Lighthouse Café. Vi strosade därefter runt i den lilla staden för att kolla vilka aktiviteter vi kunde göra. Vi bokade upp oss på var sin massage och jag bestämde tid med Off-Road-Adventures för morgondagens guidade tur med fyrhjulad motorcykel. I väntan på massagen blev det en sväng till stranden.
Det var skönt med massage även om jag själv tyckte det var aningen svårt att slappna av till den traditionella behandlingen bestående av knådande med bambupinnar.
Tillbaks på lodgen lyckades vi förhandla med Snuten om att få dit en kille (”The boy” som Snuten kallade honom) som kunde köra oss fram och tillbaks till puben Maak n Jool på kvällen. Trevlig kväll med god mat och dryck samt en möjlighet att diskutera ZEF-begreppet med pubens lokala besökare.
På söndagen var det äntligen dags för min off-road tur på quad som jag sett fram emot. Guiden var en man i 40-årsåldern som hette John och hade vuxit upp i ”the bushlands”. Han visade mig hur quaden fungerade och tog därefter täten. Turen gick genom orört bushlandskap långt från de vägar som bilar kan ta sig fram på.
På väg mot sjön Sibaya stannade John på olika ställen och visade var man kunde plocka passionsfrukt från träden. Alla passionsfrukter jag ätit tidigare bleknade i jämförelse med hur dessa smakade. Han lät mig även smaka den så kallade ”black monkey orange” samt ”water berries”, vars namn antyder på att de torkar ut munnen helt på vatten (vilket stämde).
John berättade även hur det går till när Zulu-befolkningen tappar saften från palmer i PET-flaskor för att därefter blanda den med majs och låta den jäsa och bli till stark traditionell alkohol.
Framme vid sjön sa John till mig att om jag skulle se en flodhäst eller krokodil på nära håll skulle jag inte stanna. ”Your in the bushlands now”, sa han glatt och brände iväg.
Tillbakavägen gick genom ett vattendrag där lokalbefolkningen fiskade.
Efter fyra timmars quadande var vi tillbaks i Sodwana Bay igen. Jag dricksade John och han släppte därefter av mig på Lighthouse-cafeet där Robert och Charlie höll till.
Dagen avslutades med en rib dog på hot dog saloonen. Det kan tyckas som helgerån att servera revben i vitt korvbröd, men det var verkligen fantastiskt gott! Jag köpte en påse av det traditionella sydafrikanska torkade köttet ”Biltong” att ha på hemresan och därefter begav vi oss mot Hluhluwe igen efter en härlig helg.
//Anton
