Efter jobbet drog vi till Wimpy’s för att möta upp min kompis Sixten och hans Sydafrikanska tjej Pauline. Sixten och Pauline gjorde en provianteringsrunda medan vi andra käkade och därefter gav vi oss av mot vårt hus för att hämta våra safarigrejer. Tiden var knapp då gaten till Game reserven skulle stänga kl 18.00. Därmed spred sig paniken då vi på vid utpasseringen av vår yttre gate upptäckte att kodlåset inte fungerade. Charlie slog in koden gång på gång utan resultat. Safariparkens gate skulle nu stänga om 45 minuter och det fanns ingen möjlighet att hinna få hit vakten inom den tidsramen. Jag satt I baksätet och tänkte att kodlåset på andra sidan gaten kanske trots allt funkade. Jag såg mig omkring att ingen var där och lyckades därefter via att ett staket hoppa över gaten. Mycket riktigt, kodlåset på andra sidan fungerade och gaten öppnade sig. Äntligen var vi på väg!
Väl framme innanför Ezemvelo Game Reserve’s gate visade det sig att det blivit ett missförstånd och att det inte alls gjordes nattsafaris likt den vi tänkt åka på. Som tur var fanns det istället morgonsafaris i soluppgången som vi kunde boka. Vid det här laget var det bäckmörkt ute och omöjligt att se vare sig vilda djur eller handen framför sig. Vi kände oss därmed nöjda med det nya valet av safaritur när vi begav oss mot bilen.
Under den skumpiga färden upp mot Ezemvelo’s reception hade vi noterat att bensinen nu nästan tagit helt slut. Som tur var fanns det tankmöjlighet inne på området. Tanken var dock enbart bemannad dagtid så vi tryckte in oss alla fem i Pauline’s bil och körde mot vår cabin.
Väl framme I cabin:en satte Pauline och Sixten igång med att förbereda en braai, vilket vi fick förklarat för oss var Sydafrikas motsvarighet till Barbeque(ett ord som man gjorde bäst i att undvika om man inte ville göra bort sig bland lokalbefolkningen). Vi dukade fram kycklingen, korvarna, potatisen och grönsakerna på uteplatsen bakom vår cabin. Mycket trevlig kväll som slutade i en relativt tidig läggning för att orka md morgondagens strapatser.
Kl 04:30 ringde klockan. Snabb frukost och därefter var det bara att hoppa upp i safaribilen som satte av längs de gropiga vägarna.
Safarituren bjöd på många vilda djur, och innan vi stannade för frukostrast uppe på Game Reserven’s topp hade vi sett svarta noshörningar, elefanter, zebror, vattenbufflar och massor av fåglar.
Efter safarin begav vi oss mot St Lucia för en kayaksafari. Det visade sig dock att vinden var för stark för att få göra detta och därmed åkte vi istället på en båtsafari. Under båtsafarin kunde vi lugnt betrakta flodhästarna på avstånd istället för bredvid kajaken vilket var en lättnad för några i gruppen efter alla varningar vi fått om deras agressivitet. Vi lyckades även skymta en och annan krokodil innan båten var tillbaks I hamn igen.
Vi sa hejdå till Sixten och Pauline och körde därefter hemmåt I mörkret med en fantastiskt lyckad start på helgen I bagaget.
Morgonen därpå hade vi på inrådan av Elin bestämt att åka till St. Lucia igen. Halv 11 mötte vi upp Elin och hennes kompis Eric och vi satte oss allihop i vår bil och körde söderut.
Framme i St. Lucia laddade vi upp med en fika vid vattnet och satte oss därefter i bilen igen för att åka på safari i St. Lucia’s Game Reserve. Det var rolig omväxling från gårdagen att jag idag istället själv fick sitta bakom ratten under safarituren. Det knäpptes en hel del bilder på noshörningar, impalas och apor innan vi var framme vid utkiksplatsen i parkens mitt.
På vägen ut från parken bestämde vi oss för att åka en sväng till stranden. Det var nu bäckmörkt och fullmåne och det passade oss finfint att ta en lugn stund vid strandkanten efter den intensiva dagen.
Innan vi begav oss hemåt för dagen käkade vi på en seafood restaurang som Elin rekommenderade. Fantastiskt god mat och skön kontrast med lite fisk som omväxling från all kyckling vi annars mestadels äter.
Kort sagt, fantastiskt lyckad helg. 5 av 5 marmite-toasts!
//Anton
